Inom ridsport och hästkretsar generellt är bärvikten och ryttarens vikt ett ämne som skapar känslor. Många blir direkt arga och pratar om djurplågeri när de ser en “för stor ryttare på en för liten häst” medan andra verkar tro att hästar klarar desto mer. En stor häst bör väl klara en stor människa eller hur är det?
Hur mycket en häst väger och hur stor den är har, som man kanske kan räkna ut, en stor påverkan på hur mycket hästen klarar av att bära. Det finns dock mängder med faktorer utöver hästens vikt och storlek som påverkar hur mycket hästen kan bära utan att skada sig.
Hur mycket kan en häst bära?
När man pratar om bärvikt hos hästar syftar man oftast på ridning och vikten utgörs då av ryttaren + sadel och packning. Det är viktigt att understryka att vikten en häst kan bära skiljer sig åt beroende på om vikten utgörs av en ryttare eller av “gods”. Siffrorna här nedanför syftar främst på vikten av en ryttare. Är man en van ryttare minskar man dessutom påfrestningen på hästen vilket gör att hästen klarar av mer vikt.
Undersökningar visar att en häst kan bära 15-20% av sin egna kroppsvikt utan att ta skada, det vill säga att en häst som väger 500 kg kan bära 75-100 kg. Bärvikten varierar dock från så lågt som 10% upp till 30% av hästens kroppsvikt beroende på undersökning, typ av häst och typ last.
Det generella rådet som de flesta ridskolor i Sverige utgår ifrån när de väljer ut hästar till sina elever är även det en bärvikt på 15-20% av hästens kroppsvikt.
Här följer en lista på hur mycket olika hästraser kan bära:
| Hästras | Vikt (kg) | Bärvikt (maxvikt) |
|---|---|---|
| Percheron | 850-950 kg | 127,5-142,5 kg |
| Brabanthäst/belgiskt kallblod | 800-1000 kg | 120-150 kg |
| Suffolk punch | 750-900 kg | 112,5-135 kg |
| Shirehäst | 800-1200 kg | 120-180 kg |
| Ardenner | 700-1000 kg | 105-150 kg |
| Clydesdale | 700-800 kg | 105-120 kg |
| Irish draught/draft | 600-800 kg | 90-120 kg |
| Tinker | 590-730 kg | 88,5-109,5 kg |
| Frieser/frisisk | 590-680 kg | 88,5-102 kg |
| Cleveland bay | 550-700 kg | 82,5-105 kg |
| Hannoveranare | 550-650 kg | 82,5-97,5 kg |
| Holländskt varmblod | 550-600 kg | 82,5-90 kg |
| Oldenburgare | 550-680 kg | 82,5-102 kg |
| Danskt varmblod | 550-635 kg | 82,5-95 kg |
| Svenskt varmblod (SWB) | 400-550 kg | 60-82,5 kg |
| Islandshäst | 330-380 kg | 49,5-57 kg |
| Travhäst/travare | 400-600 kg | 60-90 kg |
| Korsningsponny/svensk ridponny | 200-400 kg | 30-60 kg |
| Shetlandsponny | 180-200 kg | 27-30 kg |
| Kallblodstravare | 450-550 kg | 67,5-82,5 kg |
| Nordsvensk brukshäst | 500-700 kg | 75-105 kg |
| Gotlandsruss | 200-300 kg | 30-45 kg |
| Connemaraponny | 290-390 kg | 43,5-58,5 kg |
| New forest ponny | 230-330 kg | 34,5-49,5 kg |
| Arabiskt fullblod | 360-500 kg | 54-75 kg |
| Fjordhäst/fjording | 350-500 kg | 52,5-75 kg |
| Engelskt fullblod | 400-600 kg | 60-90 kg |
| Welschponny | 200-400 kg | 30-60 kg |
| Quarterhäst/American quarterhorse | 430-550 kg | 64,5-82,5 kg |
Hur mycket en häst kan bära och vad som rekommenderas är dock två olika saker eftersom olika hästar kan bära olika mycket. Det viktigaste är att hästens hälsa kommer i första hand!
Bärvikten en häst klarar av är väldigt omdiskuterat och flera studier påvisar olika resultat. Detta kan vara på grund av att det finns många olika faktorer som påverkar vilken bärvikt som olika hästraser klarar av och ingen studie genomfördes på samma sätt eller med samma förutsättningar.
En studie som genomfördes i USA visade att hästar kan bära 20% av sin egna kroppsvikt och tyngre vikt än det ökar risken för överansträngning och skadade muskler och vävnader. Enligt en brittisk undersökning ska hästen inte bära mer än 10% av sin vikt (exklusive sadelsvikt) för att må bra.
En studie som genomfördes vid Århus universitet i Danmark och presenterades vid International Society for Equitation Science (ISES) konferensen påvisade att hästen i regel inte tar skada om ryttarens vikt ökar med 15–25% från dagens rekommenderade bärvikter. Detta kan stämma på många hästar men gäller givetvis inte alla.
Detta påverkar hur mycket en häst kan bära
Hur mycket en häst klarar av att bära beror på många olika faktorer. De saker som “väger tyngst” 🙂 och spelar mest roll är dessa:
- Mankhöjd
- Hästras
- Muskulatur
- Ålder
- Hästens utbildningsnivå/erfarenhet
- Hur länge hästen ska bära vikten
- Vilken typ av arbete som ska utföras
Att en häst med hög mankhöjd och tyngre kroppsvikt klarar av att bära mer än en mindre häst gäller ganska ofta men går inte att generalisera. Shirehästen, till exempel, är en kallblodig arbetshäst med en mankhöjd på 163–185 cm och en vikt på omkring 1000 kg, vilket innebär att hästens kropp redan har en stor påfrestning och en tyngre ryttare belastar hästen ännu mer.
En häst med en lägre mankhöjd och med en relativt kort rygg samt stadiga ben och låg hals har generellt sett en bra utgångspunkt för att orka bära tyngre vikter utan att ta skada. Exempel på denna typen av häst är islandshästen vilken är känd för att klara mycket vikt för sin storlek.
Är hästen dessutom välutbildat bär den ryttaren på ett helt annat sätt och klarar tyngden mycket bättre än en outbildad häst.
Även olika aspekter hos ryttaren påverkar hur mycket hästen klarar av att bära. Några av de sakerna som bör övervägas hos ryttaren när han/hon ska passas ihop med en häst är:
- Ryttarens vikt
- Ridskicklighet
- Kroppens uppbyggnad (längd, muskulatur etc.)
- Tyngdpunkt
- Extra packning
Dessa är några av de aspekter som behöver övervägas när bärvikten för en häst ska beslutas. God ridskicklighet och balans underlättar för hästens rygg. En bra balans innebär att hästen inte behöver “omfördela” vikten på samma sätt och på så vis skada ryggen. Ryttarens hållning och tyngdpunkt spelar också in.
Viktigt att komma ihåg är att det är totalvikten som diskuteras, inte ryttarens enskilda vikt. Ska ryttaren även ha en tung sadel eller väska ökar bärvikten för hästen och då kan ryttaren behöva vara av en lättare vikt.
Det finns även andra faktorer som påverkar hur mycket en häst kan bära, där sadeln spelar störst roll. Med en dåligt anpassad sadel påverkas bland annat ryttarens position och teknik, detta bidrar till en ökad belastning på hästen.
I denna videon förklaras det hur man kan se att en häst bär för tung vikt:
Skaderisken ökar om hästen bär för tungt
Vid kortare tillfällen med för tung vikt kan du se på hästen att den är spänd och beter sig onormalt. Om den tunga vikten kvarstår under en längre tid påverkar detta både hästens arbetsförmåga och hjärtfrekvens.
Muskelbristningar och ryggproblem är ytterligare konsekvenser hästen kan råka ut för om den bär för tungt. Muskelbristningarna kan sedan utlösa muskelinflammation som gör muskeln varm, öm och svullen. Ryggproblem visar sig oftast genom att hästen blir ostadig och ovillig att utföra vissa rörelser när den tränas.
Överbelastning på grund av den tunga vikten kan leda till ytterligare problem. För att minska belastningen på det ömmade området kan hästen börja felbelasta sin kropp vilket bidrar till större påfrestningar och skador samt förslitningar på andra kroppsdelar som ben och hovar. Smärta och hälta är två vanliga konsekvenser av felbelastning.
Upprepad överbelastning kan leda till små mikroskador i hästens vävnader, efter en tid med fortsatt överbelastning blir skadan mer omfattande och i värsta fall kan senor till slut gå av. Efter en sådan skada blir senan aldrig lika hållbar igen och vid allvarligare fall kan hästen få bestående men som kommer att påverka hästens prestationsförmåga och mående i framtiden.
Senskador har en långsam läkningsprocess på grund av deras dåliga blodförsörjning. Oftast tar det minst sex månader för en senskada att läka, men vid allvarligare skador kan läkningsprocessen ta upp till två år.
När en häst har en ryttare på ryggen är det viktigt att tänka på att de ställen som trycket finns på inte får något blodflöde. Detta innebär att muskler/vävnaderna som finns under vikten inte får något syre och bidrar då till skador på vävnaderna.
Maxvikter för a,b,c och d-ponny
Generella rekommendationer i de flesta ridskolor är att hästarna kan bära 15–20% av sin kroppsvikt och detsamma gäller ofta ponnyer. Många anser dock att ponnyer är bättre anpassade för tyngre bärvikt än “vanliga” hästar på grund av en mer kompakt kroppstyp.
En a-ponny, vilken är den minsta ponnyn kan normalt bära ett barn upp till 30 kg medan en större d-ponny klarar vikter omkring 65 kg.
Här följer en lista på generella bärvikter för a,b,c och d-ponny:
| Ponny | Bärvikt (kg) | Längd på ryttaren (cm) |
| A-ponny | 30 kg | 150 cm |
| B-ponny | 45 kg | 160 cm |
| C-ponny | 55 kg | 165 cm |
| d-ponny | 65 kg | 170 cm |
A-ponny är den minsta ponnyn och kan bära upp till 35 kg och ryttaren bör inte vara längre än 150 cm. En B-ponny som är lite större klarar av att bära 45 kg och ryttaren kan vara upp till 160 cm lång. C- och D-ponnyerna är de större ponnyerna och dessa klarar av att bära 55 kg respektive 65 kg och maxlängden på ryttaren bör vara max 165 cm respektive 170 cm.
- Källor:
- https://svenska.yle.fi/a/7-774925
- https://ridsport.ifokus.se/discussion/287879/agarens-vikt-pa-hasten
- https://www.vendelsoridskola.se/ridlektioner/ryttarens-maxvikt/
- https://www.tidningenridsport.se/svart-att-ange-riktlinjer-kring-ryttarens-vikt/
- https://hastnaringen.se/app/uploads/sites/3/2017/10/anne-maaria-peltonen-2015.pdf
- https://malmocivilaryttare.nu/2018/01/14/riktlinjer-for-hur-stora-ryttare-vara-hastar-kan-bara/
- https://hastvalfardsgruppen.wordpress.com/viktbarande-hastar-sanning-eller-myt/
- https://www.agria.se/hast/artiklar/sjukdomar-och-skador/senskador-hos-hastar/