Ödlor är fantastiska djur och många arter gör sig bra som husdjur. En av de absolut vanligaste ödlearterna att ha som husdjur är den sociala skäggagamen.
Jag var 12 år när jag skaffade min första skäggagam, eller rättare sagt, en hona och en hane som senare fick ungar. Mitt intresse för skäggagamer och ödlor i allmänhet har ökat för varje dag och jag har genom åren plockat på mig mängder med kunskap som jag nu delar med mig av i denna artikeln.
Att ha skäggagamer är roligt och fascinerande men är även en ansvarsfull uppgift som kräver sakkunskap, inlevelse och iakttagelseförmåga. Dessa ödlor som ser ut som miniatyrer av uråldriga dinosaurier är mycket mindre anpassningsbara än varmblodiga husdjur som fåglar, små däggdjur, hundar och katter.
Av egen erfarenhet vet jag att många kan tycka att skäggagamer ser farliga ut, men det stannar vid utseendet. I själva verket hör skäggagamen till en av de mest sociala, roliga och ofarligaste arterna av ödlor. Tama skäggagamer är oftast mycket snälla och inte farliga alls. I värsta fall kan en skäggagam bitas, vilket 99 gånger av 100 sker i självförsvar vid felhantering. Ett bett från en skäggagam är dock ofarligt och kan som mest skapa mindre rivsår.
Skäggagam kost och diet
Precis som med miljön är olika arters näringsbehov vitt skiftande. Det finns både ödlor vars kost uteslutande utgörs av djur och insekter samt helt och hållet växtätande ödlor. Skäggagamen är enligt många en fördelaktig ödla i detta avseende eftersom de är allätare och både äter insekter (ibland mindre möss) och grönt, vilket gör dem roliga att mata och ta hand om.
Skäggagamer är allätare och kan äta en varierad kost av insekter, mindre däggdjur, grönsaker, blommor och frukter. För vuxna skäggagamer (äldre än 1 år) ska ungefär 80% bestå av grönsaker och 20% bestå av insekter som syrsor, larver och skalbaggar. Endast en liten del (någon procent) kan utgöras av olika frukter.
Insekter
Det finns mängder av olika insekter en skäggagam gärna äter. Syrsor, kackerlackor, zophobas och mjölmask är de vanligaste insekterna att mata med. Dessa är även lätta att föda upp och underhålla som koloni. Skäggagamer kan även äta många olika insekter som finns vilt i Sverige, till exempel gräshoppor och gråsuggor.
Här följer en lista på vilka insekter du kan mata din skäggagam med:
Syrsor
Syrsor är en bra basföda då de innehåller både protein och kalcium och relativt lite fett. De är bland de mest populära insekterna för skäggagamer och finns att köpa hos de flesta djurbutiker/reptilbutiker liksom av privata uppfödare.
Näringsvärden (ungefärliga):
- Vätska (mestadels vatten) – 70%
- Protein – 20%
- Fett – 6 %
- kalcium – 34.5 mg per 100 mg
Zophobas
Zophobas är en populär insekt i skäggagamens kost. Zophobas ges oftast som larv, men går även bra att ges som skalbagge(utvecklat stadium). På grund av att zophobas har ett hårt yttre skal bör de endast ges till vuxna skäggagamer eftersom ungar kan ha svårt att smälta skalet och därav få problem med förstoppning. Du kan köpa zophobas på de flesta djur och reptilbutikerna eller från en privat uppfödare.
Näringsvärde (ungefärliga):
- Vätska (mestadels vatten) – 60%
- Protein – 20%
- Fett – 13%
- Kalcium – 13.3 mg per 100 mg
Kackelackor (dubia)
Kackelackor innehåller en mängd bra näringsämnen och är bland de bättre insekterna att ge till en skäggagam. De kan bli uppemot 4,5 cm vilket gör dem till en av de större insekterna i en skäggagams kost. Fördelen är att man lätt kan välja storlek efter skäggagamens storlek och ålder.
Näringsvärden (ungefärliga)
- Vätska – 60%
- Protein – 36%
- Fett – 7%
- Aska – 2%
Övriga insekter som skäggagamen gärna äter
- Mjölmask (Tenebrio molitor)
- Gräshoppor
- Daggmask
- Humlor
- Gråsuggor
Tänk på att olika insekter innehåller olika näring och bör därför ges i olika mängd. En insekt som är rik på fett som exempelvis zophobas bör inte utgöra en för stor del av kosten, utan liksom alltid vara en del av en varierad kost.
För att öka näringen i insekter kan man låta insekterna äta olika grönsaker som innehåller bra näring innan man ger insekterna till skäggagamen.
Man kan även mata vuxna skäggagamer med levande eller döda musungar (pinkies) vid vissa tillfällen. Ofta ges dessa vid behov av mycket energi som vid avel eller om skäggagamen är/har varit sjuk. Se till att aldrig ge föda som är större än avståndet mellan skäggagamens ögon.
Grönsaker och frukt
Många som funderar på att skaffa en ödla tycker det är smått äckligt eller obehagligt att mata de med insekter/levande föda, vilket gör skäggagamen till en perfekt match. Visserligen ska unga skäggagamer uteslutande äta insekter men förhållandet ändras snabbt till mer och mer grönsaker. Grönsaker bör introduceras tidigt i en skäggagams kost (efter några månader) för att sedan utgöra cirka 80% av den totala kosten hos en vuxen skäggagam. Grönsaker är både enkelt, billigt och en del av vår vardag, vilket gör matandet både kul och praktiskt.
Tänk på att ge rätt mängd av varje grönsak då vissa grönsaker innehåller dåliga ämnen som exempelvis oxalsyra som hämmar upptagandet av kalk. En varierad kost är alltid att föredra oavsett grönsak eller insekt. Längre ned finns även en lista på direkt farliga grönsaker.
Dessa grönsaker kan ges varje dag:
Sallader
- Ruccolasallad
- Bladsallad
- Endivesallad
- Machesallad
- Romansallad
- Maskrosor (blad och blomma)
- Frisésallad
- Ekbladsallad
- Escarolesallad
Övriga grönsaker som kan ges varje dag
- Haricots verts
- Kirskål
- Vit och röd klöver
- Senapsplanta
- Zucchini/squash
Skäggagam storlek
Skäggagamer växer relativt snabbt och når full storlek omkring ett års ålder. Här följer en lista på hur stor en skäggagam vanligtvis är vid varje ålder:
| Ålder (månader) | Längd (cm) | Vikt (gram) |
|---|---|---|
| 1 | 7.5-10 | 4-6 |
| 2 | 12-22 | 8-40 |
| 3 | 20-27 | 22-110 |
| 4 | 22-30 | 40-115 |
| 5 | 27-40 | 100-115 |
| 6 | 27-45 | 180-190 |
| 7 | 33-45 | 230-280 |
| 8 | 35-50 | 250-330 |
| 9-12 | 40-55 | 280-465 |
| 12+ | 40-60 | 380-510 |
Terrarium och habitat
Skäggagamer kommer ursprungligen från heta och torra områden i Australien med varierande skog, sand-täckta öppna landskap, buskage och berg.
Som alltid är det viktigt att efterlikna ödlans naturliga habitat i terrariet för att framkalla naturliga beteenden och öka ödlans välmående. Eftersom klimat, miljö och habitat är ständigt föränderliga är det bästa sättet att efterlikna detta att erbjuda ett brett utbud av olika gömställen, öppna ytor, och klättermöjligheter. Det bör även vara varierande temperatur, luftfuktighet och ljus i terrariets olika delar vilket ger möjligheter för ödlan att själv anpassa sig utefter behov.
